Sigrid Bjurcrona stod och stirrade på telegrammet, som hon höll i handen. Jungfrun hade alldeles nyss stuckit det till henne, medan hon klädde sig för teatern. Vårkvällen var ännu så ljus att det föll ett gult skimmer över det gröna papperet, som hon slitit upp med ett otåligt ryck och nu höll upp framför sig. Toalettlampan vid spegeln var dock redan tänd, ty rummet låg mot gården.
Sigrid sänkte handen med telegrammet. Den föll icke tvärt utan sjönk långsamt ned efter sidenkjolen. Hennes blick sökte omedvetet in i spegelns djup. Därinne stod en slank, högväxt och ung flicka med stora, mörkblå ögon, fin, lätt böjd näsa och det allra fagraste kastanjebruna hår med täckeligt burr vid öronen. D…
Your support pays for translating these classics into more languages.
Support for $12/month DonateSubscribers read with instant translation, without waiting for the free daily limit.